Sexuell läggning

"Det är lätt att vara öppen med sin sexuella läggning"

Jag tycker inte att det stämmer. Det är ju jättemånga som har svårt att säga till någon vilken sexuell läggning de har. De är oftast rädda för vad folk ska tycka. Så ska det inte vara. 

Jag tycker att man ska få säga vilken sexuell läggning man har utan att få några elaka kommentarer. För det ska inte vara så att man får gå runt och hålla det inom sig jättelänge. 

Det är inget fel på att vara homosexuell. För att man kanske inte attraheras av det motsatta könet. Det kan man ju inte ändra på så det är svårt om man inte blir accepterad för den man är. Man kan ju vara bisexuell också. 

Om man är kille och gillar andra killar så är man ju homosexuell. Men det finns ett annat ord för att vara homo om man är kille. Bög. Det är också ett skällsord. Det är lite konstigt om man är en homosexuell kille så blir man ofta kallad bög som ett skällsord. Till exempel på ask.fm.
Jag tycker inte att det är okej. Det trycker ju ner än. Men det finns ju dom som inte tar åt sig också. 

Skrivregler

Skrivregler

Styckeindelningen är bra för att då blir texten lättare att läsa. Man gör ett nytt stycke 

• När man går fram eller bak i tiden. 
• Om det händer något på en ny plats.
• När det handlar om något nytt. 

Indrag och blankrad heter de två olika sätten som man kan markera ett nytt stycke med. 

Indrag

Man gör ett stycke genom att börja en bit in på nästa rad. Man kan göra tre blanksteg. 

Indrag används i tryckta texter som tidningar och böcker. 

Blankrad

Man använder ofta blankrad när man skriver på datorn, texter som inte ska tryckas. Man använder enter- tangenten för att byta rad till nästa stycke. 

När du styckeindelar kan du tänka på att

• Bara välja ett sätt när de skriver annars kan läsaren bli förvirrad.
• Byt inte rad om du inte ska byta stycke.  

Skiljetecken

Det är ungefär samma sak som styckeindelning. Det handlar alltså om att se till att läsaren vet vad i texten som hör ihop. Det visar när en mening börjar och när den slutar och var det ska vara ett uppehåll i texten. 

Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop och visa vilket tonfall man vill ha det i. 

Punkt

Efter en vanlig mening sätter man en punkt. En vanlig mening är ofta någonting som man påstår något i. Till exempel som

Jag såg en katt.

Ibland kan man sätta tre punkter efter en mening. Det visar att meningen inte är avslutad och visar att man är tveksam över något. Såhär till exempel.

Du stängde bildörren...

Frågetecken

Om du frågar något måste du sätta ut ett frågetecken. Till exempel.

Vad gör du?

Om du skriver en text med en dialog i så ska du börja med liten bokstav efter frågetecknet.

Vad ska du äta idag? sa jag

Men om en ny mening börjar efter frågetecknet så ska det vara stor bokstav.

Hur mår du? Lisa tittade glatt på mig.

Utropstecken

Man sätter ut utropstecken om någon höjer rösten. Ett utrop är något man vill betona eller ropa ut.

Hjälp!

En uppmaning när man säger till någon.

Akta dig!

Efter hälsningsord kan man också sätta utropstecken.

Hej!

Om du skriver en dialog gäller de reglarna som var för frågetecken med utropstecken också. 

Skriv inte för många utropstecken. Det blir bara konstigt.

Kommatecken

Man använder det för att göra texten lättare att läsa som alla andra skiljetecken. Kommatecken sätter du inne i en mening. Då kan läsaren göra en kort paus i meningen. Alla är inte alltid överens om vart kommatecken ska sättas. Det är vad man själv tycker passar. 

Uppräkning

Mellan de två sista orden i en mening ska man ha och eller ibland eller, det beror på vad du ska skriva. Såhär:

Det var Joakim, Isak och Gustav. 

Inte såhär:

Det var Joakim, Isak, Gustav.

Repliker

Man ska använda kommatecken efter något någon säger.

- Jag har köpt en ny bil, sa hon.

Du ska inte använda kommatecken om repliken slutar på ett frågetecken eller utropstecken.

För att förtydliga

Sätt kommatecken där du ska så att meningen blir som du vill. 

Ska vi äta farfar?

Ska vi äta, farfar?

Den meningen blev ju konstig utan kommatecken. Så det är viktigt. 

Kolon

Kolon används på många sätt. Oftast är det liten bokstav efter. 

Före repliker, tankar eller citat

Gympaläraren gastade:

- Ända in i kaklet nu era slöfockar!

Hon tänkte: vad är det för fel på mig?

I dagboken stod det : "Är det idag det ska hända?"

Man använder det också framför uppräkningar och förklaringar.

Förkortningar

Vissa förkortningar innehåller kolon.

S:t= sankta

18.30= digital klocka

1:10= skala

Det används också efter förkortningar.

1:a

EU:s

Tv:n

Semikolon

Det är lite knepigt att veta var man ska sätta ett semikolon. För det finns inte så tydliga regler. Men det används oftast på två sätt.

1. Som avgränsare mellan två meningar som hör i hop i innehållet.
2. Som avgränsare mellan grupper vid uppräkningar.

Det är enklare att använda vanligt kolon.

Citattecken

Det används när man citerar. Man citerar när man skriver av något som någon annan skrivit innan. Eller när man vill markera att man är ironisk, använder slang eller uttryck från ett annat språk.

Tankstreck

Det kallas också för talstreck och sätts ut när man vill markera att det är någon som pratar i en text. 

Man kan också använda det för att göra en paus, inskott eller tillägg i en text.

Stor bokstav

Man kan kalla stora bokstäver VERSALER. 

Du använder stor bokstav i början av:

• Personnamn
• Geografiska namn
• Namn på företag och myndigheter
• Titlar på tidningar, böcker och filmer

Liten bokstav

Man kan kalla små bokstäver för gemener.

Du använder liten bokstav i:

• Veckodagar, månader, årstider och högtider.
• Invånare i länder och städer.
• Djurraser, växter m.m 

Anföring

Anföring gör du när du skriver vad någon säger, eller har sagt. Det är det du gör när du gör en dialog i en text.

Ordet betyder citat ungefär. Det finns två sätt att göra det:

Inderekt anföring

När du gör detta gör du inte en dialog utan du berättar bara vad någon har sagt.

Direkt anföring

Repliken skrivs när den sägs. 

- Mår du bra? sa han.

- Jag mår bra, svarade hon.

Här berättas det vem som säger det efter repliken. 

Du kan också säga vem som pratar innan personen pratar.

- Mår du bra? sa han.

Hon svarade:

- Jag mår bra.

Sagor 

Det finns många olika sätt att skriva sagor på.

legender- det är berättelser som handlar om någon speciell händelse förr i tiden och religiösa händelser

hjältesagor- lite mystiska men de har ofta med verkligheten att göra. kallas också sägner, man berättade de för att få veta mer om olika släkter och platser.

myter- berättelser som förklarar saker, till exempel varför det regnar och blixtrar.

fabler- berättelser som är till för att varna och för att få ut kloka tankar. berättelser som ofta avslutas med ett klokt ordspråk.

folksagor- är en underhållning, familjerna samlades för att berätta folksagor.

folksägner- ofta en kort berättelse. i en folksägen så finns ofta övernaturliga väsen med.

vandringssägner- man kan kalla det för skröna, om märkliga händelser. den sägs vara sann men den är inte alltid det.

C. Söderberg och L. Eriksson (2009), SVENSKA DIREKT

Vem var starkast?

Vinden och solen bråkade om vem som var starkast så de bestämde att de skulle ha en tävling om vem som kunde blåsa av, mannen, som stod där nedanförs jacka. vinden började den blåste så mycket så att mannens jacka höll på att flyga av men ju mer vinden blåste, desto hårdare höll mannen om sin jacka. Nu orkade inte vinden mer.nu var det solens tur, solen sträckte ut sina varma strålar på och runt omkring mannen, han började svettas. Till slut tog han av sig jackan och solen vann.

vad finns med?

Huvudpersonerna har inga namn utan kallas bara för det de är t.ex solen.

De två huvudpersonerna använde krafter

Den utspelar sig inte på någon bestämd tid eller plats.

5 goda råd till dig som söker på internet

1. Var källkritisk, det menas med att du ska tänka efter "är det här rimligt? Kan det va såhär?". Så att man är säker på att man inte hittar fel information.

2. Titta på några olika källor och se om det kanske står likadant på några av de, då är det oftast där det står samma information på t.ex två olika källor som man ska lita mest på istället på den källan som det står något annat på.

3. Det kan vara bra att titta på bilder och leta efter speciella meningar (de man letar efter) för att veta om texten har bra information om det man vill veta.

4. Välj helst inte en källa som alla kan gå in och redigera på för då kanske det är någonting som inte är sant, som de bara har skrivit för att de tror att det är så. Ett exempel på en sådan sida är Wikipedia.

5. Det ska vara ganska nyskriven fakta för allt ändras ju med åren. Om man till exempel vill veta hur många det bor i Sverige kan man ju inte ta information som är skriven 1980 för det ändras ju. 

Min lärstil- kinestetisk

Om kinestetiska personer

Kinestetiska personer använder ofta gester och olika rörelser när de pratar. De vill gärna göra saker när de lär sig till exempel hålla på med något eller gå runt. De flesta lär sig inte så bra genom att lyssna på när någon pratar eller titta på bilder. Det är mer för visuella och auditiva personer.

personer som är kinestetiska kan också bli distraherade av andras rörelser. De kinestetiska kommer bäst ihåg i vilket sammanhang de har träffat en annan person medans visuella kommer ihåg utseende och auditiva minns namn. En kinestetisk person vill ofta göra saker, inte bara sitta stilla.

Jag har använt källorna: http://www.familjeliv.se/Forum-24-255/m61296750.html

                                          http://www.quicknet.se/home/q-112004/kinet.html

Hur vill jag jobba?

Jag skulle kunna tänka mig att träna samtidigt som jag har boken framför mig. Eller göra egna frågor till en text man ska kunna. Så repeterar jag frågorna om och om igen samtidigt som jag springer runt och hoppar i köket! haha! I skolan vill jag kanske gå ut och jobba ibland, till exempel åka iväg och gå på något museum.

Eller bara ta en paus ibland på lektionen och kanske bara tänka på något annat för et tag. För du rör jag på mig och då lär jag mig bättre. Då sitter jag inte bara stilla och läser eller lyssnar!