Skrivregler

Skrivregler

Styckeindelningen är bra för att då blir texten lättare att läsa. Man gör ett nytt stycke 

• När man går fram eller bak i tiden. 
• Om det händer något på en ny plats.
• När det handlar om något nytt. 

Indrag och blankrad heter de två olika sätten som man kan markera ett nytt stycke med. 

Indrag

Man gör ett stycke genom att börja en bit in på nästa rad. Man kan göra tre blanksteg. 

Indrag används i tryckta texter som tidningar och böcker. 

Blankrad

Man använder ofta blankrad när man skriver på datorn, texter som inte ska tryckas. Man använder enter- tangenten för att byta rad till nästa stycke. 

När du styckeindelar kan du tänka på att

• Bara välja ett sätt när de skriver annars kan läsaren bli förvirrad.
• Byt inte rad om du inte ska byta stycke.  

Skiljetecken

Det är ungefär samma sak som styckeindelning. Det handlar alltså om att se till att läsaren vet vad i texten som hör ihop. Det visar när en mening börjar och när den slutar och var det ska vara ett uppehåll i texten. 

Du kan också markera vad som är en fråga eller ett utrop och visa vilket tonfall man vill ha det i. 

Punkt

Efter en vanlig mening sätter man en punkt. En vanlig mening är ofta någonting som man påstår något i. Till exempel som

Jag såg en katt.

Ibland kan man sätta tre punkter efter en mening. Det visar att meningen inte är avslutad och visar att man är tveksam över något. Såhär till exempel.

Du stängde bildörren...

Frågetecken

Om du frågar något måste du sätta ut ett frågetecken. Till exempel.

Vad gör du?

Om du skriver en text med en dialog i så ska du börja med liten bokstav efter frågetecknet.

Vad ska du äta idag? sa jag

Men om en ny mening börjar efter frågetecknet så ska det vara stor bokstav.

Hur mår du? Lisa tittade glatt på mig.

Utropstecken

Man sätter ut utropstecken om någon höjer rösten. Ett utrop är något man vill betona eller ropa ut.

Hjälp!

En uppmaning när man säger till någon.

Akta dig!

Efter hälsningsord kan man också sätta utropstecken.

Hej!

Om du skriver en dialog gäller de reglarna som var för frågetecken med utropstecken också. 

Skriv inte för många utropstecken. Det blir bara konstigt.

Kommatecken

Man använder det för att göra texten lättare att läsa som alla andra skiljetecken. Kommatecken sätter du inne i en mening. Då kan läsaren göra en kort paus i meningen. Alla är inte alltid överens om vart kommatecken ska sättas. Det är vad man själv tycker passar. 

Uppräkning

Mellan de två sista orden i en mening ska man ha och eller ibland eller, det beror på vad du ska skriva. Såhär:

Det var Joakim, Isak och Gustav. 

Inte såhär:

Det var Joakim, Isak, Gustav.

Repliker

Man ska använda kommatecken efter något någon säger.

- Jag har köpt en ny bil, sa hon.

Du ska inte använda kommatecken om repliken slutar på ett frågetecken eller utropstecken.

För att förtydliga

Sätt kommatecken där du ska så att meningen blir som du vill. 

Ska vi äta farfar?

Ska vi äta, farfar?

Den meningen blev ju konstig utan kommatecken. Så det är viktigt. 

Kolon

Kolon används på många sätt. Oftast är det liten bokstav efter. 

Före repliker, tankar eller citat

Gympaläraren gastade:

- Ända in i kaklet nu era slöfockar!

Hon tänkte: vad är det för fel på mig?

I dagboken stod det : "Är det idag det ska hända?"

Man använder det också framför uppräkningar och förklaringar.

Förkortningar

Vissa förkortningar innehåller kolon.

S:t= sankta

18.30= digital klocka

1:10= skala

Det används också efter förkortningar.

1:a

EU:s

Tv:n

Semikolon

Det är lite knepigt att veta var man ska sätta ett semikolon. För det finns inte så tydliga regler. Men det används oftast på två sätt.

1. Som avgränsare mellan två meningar som hör i hop i innehållet.
2. Som avgränsare mellan grupper vid uppräkningar.

Det är enklare att använda vanligt kolon.

Citattecken

Det används när man citerar. Man citerar när man skriver av något som någon annan skrivit innan. Eller när man vill markera att man är ironisk, använder slang eller uttryck från ett annat språk.

Tankstreck

Det kallas också för talstreck och sätts ut när man vill markera att det är någon som pratar i en text. 

Man kan också använda det för att göra en paus, inskott eller tillägg i en text.

Stor bokstav

Man kan kalla stora bokstäver VERSALER. 

Du använder stor bokstav i början av:

• Personnamn
• Geografiska namn
• Namn på företag och myndigheter
• Titlar på tidningar, böcker och filmer

Liten bokstav

Man kan kalla små bokstäver för gemener.

Du använder liten bokstav i:

• Veckodagar, månader, årstider och högtider.
• Invånare i länder och städer.
• Djurraser, växter m.m 

Anföring

Anföring gör du när du skriver vad någon säger, eller har sagt. Det är det du gör när du gör en dialog i en text.

Ordet betyder citat ungefär. Det finns två sätt att göra det:

Inderekt anföring

När du gör detta gör du inte en dialog utan du berättar bara vad någon har sagt.

Direkt anföring

Repliken skrivs när den sägs. 

- Mår du bra? sa han.

- Jag mår bra, svarade hon.

Här berättas det vem som säger det efter repliken. 

Du kan också säga vem som pratar innan personen pratar.

- Mår du bra? sa han.

Hon svarade:

- Jag mår bra.